Det är genom smaksinnet som vi uppfattar ”smaken av” saker, som i sin tur ger upphov till behagliga eller obehagliga känslor. Det är dessa känslor som avgör om vi ”gillar” eller ”inte gillar” en viss maträtt eller dryck.
Publicerat den 16 mars 17
Det är genom smaksinnet som vi uppfattar ”smaken av” saker, som i sin tur ger upphov till behagliga eller obehagliga känslor. Det är dessa känslor som avgör om vi ”gillar” eller ”inte gillar” en viss maträtt eller dryck.
När vi till exempel äter en måltid eller dricker en kopp kaffe så frigörs de kemiska komponenterna i dessa. Vissa av dem åker in i näsan och fångas upp av luktsinnet medan andra löses upp i munnens saliv och interagerar med smaklökarna på vår tunga. Näsan och luktsinnet avgör livsmedlens doft medan smaklökarna bestämmer hur saker och ting smakar.
Sedan början av 1900-talet är det allmänt accepterat att smakerna kan delas in i fem huvudkategorier: salt, sött, beskt, surt och umami (ofta översatt från japanska som ”välsmakande”). Umami tenderar att framträda när det finns glutamat med i livsmedlet).